HiFi Klubben

Gå till innehåll
lokala erbjudanden Gör ett klipp på utställningsmodeller, utgående produkter och restlager från alla våra butiker. Läs mer

Känslor uppstår när musiken spelar

Håren reser sig på armarna, man fäller en tår, hoppar runt på ett töntigt sätt eller försjunker plötsligt i kreativa tankar. Vi reagerar helt olika beroende på vilken låt som spelas, och den mänskliga hjärnan går att påverka mycket mer genom musik än många av oss vet om.

Människan är till exempel en av få varelser som påverkas motoriskt av musik, vi kan nästan inte låta bli att knäppa med fingrarna, dansa eller stampa takten när vi hör en bra låt. 

Peter Vuust är både kontrabasist och hjärnforskare och forskar i hur musik påverkar hjärnan och våra känslor. Han berättar att människor är en av mycket få arter som känner ett tvång att följa musikens rytm – vi och en speciell art papegojor, tillägger han och tänker på ett av sina favoritklipp på YouTube där en papegoja rockar loss till en låt av Backstreet Boys. 

Om du vill titta på den musikaliska fågeln så sök efter ”Snowball” på , vi kan rekommendera det.

 

Musikaliskt sinnestillstånd

I många år har man forskat om hur musik påverkar den mänskliga hjärnan, men det har ofta bara varit små korta stycken musik som varat i ett par sekunder. I helt ny forskning har man dock experimenterat med kompletta låtar för att ta reda på hur mentala tillstånd kan definieras genom musik, och det har gett nya resultat. 

En finsk forskargrupp har kommit fram till att det inte bara är hörselcentra som aktiveras när man lyssnar på musik utan att hjärnan reagerar på både rytmer, toner och klanger. Därför kan hjärnan aktivera både känslomässiga, motoriska och kreativa områden i hjärnan. Bland annat upptäckte forskarna att musik aktiverar hjärnans motoriska områden. Och det förstärker tanken om att musik och känslor är nära förknippade.

Musik ger lyckokänsla

Peter Vuust har ett nära samarbete med den finska forskargruppen och berättar att hjärnan tar emot musik på minst tre olika plan. Ljudet påverkar bland annat hjärnbarken, där den blir tillgänglig för vårt medvetande. På ett annat plan går musiken direkt in i känslocentrat, och det är i samspel mellan det medvetet rationella och det omedvetet känslomässiga som vårt förhållande till musiken uppstår. 

På det tredje planet visar nya undersökningar att hjärnan tolkar musikens takt och att vi automatiskt synkroniseras med rytmen. Det är detta som gör att vi får lust att röra oss till musik: 

”Ju mer musiken varierar och synkoperar desto större lust får vi att röra oss, och det ger ett tillskott av dopamin i hjärnan, som sprider en lyckokänsla. Så vi anser att musik påverkar hjärnans belöningssystem mycket starkt”, berättar Peter Vuust.

 

Moll – en glad tonart i Bulgarien

Den finska undersökningen visar att de limbiska områdena i hjärnan, som är kända för att vara förknippade med känslor, är djupt involverade i hur rytmer och toner behandlas. Vår sinnesstämning bestäms alltså av vilken musik vi hör: 

”Det kommer naturligtvis inte som någon överraskning att man kan bli på ett speciellt humör av att lyssna på en viss låt”, säger Peter Vuust och förklarar att forskningen har gett oss en helt ny förståelse för vad det är som faktiskt händer i hjärnan och varför vi påverkas som vi gör. 

Han berättar att vår uppfattning av musik och musikens känslomässiga inflytande utgörs av ett samspel mellan tre olika faktorer. För det första den universella faktorn, som påverkar det sympatiska respektive det parasympatiska nervsystemet. Det innebär att vi till exempel blir stressade beroende på om musiken är snabb eller långsam, låg eller hög. Det gäller alla människor. 

För det andra den kulturella faktorn, som påverkas av vilken kultur man är uppvuxen i och vilka ramar som definierar musiken. I Sverige blir vi till exempel dystra av musik som spelas i moll, medan det är en glad tonart i Bulgarien. 

Till sist den individuella faktorn, som uppstår genom personliga upplevelser man haft i anknytning till musiken. Det kan handla om att man till exempel kysstes för första gången till en Beatles-låt eller växte upp med Bob Dylan på stereon. Personliga förhållanden till vissa låtar eller musikstycken är djupt rotade i hjärnan och kan utlösa starka känslor. 

Musik kan något som inte går att uppnå genom verbal kommunikation. Du behöver bara spela en viss låt för att försätta hjärnan i ett visst sinnestillstånd

Tysk schlager i Ghana

Man skulle kunna tro att en del musik framkallar så mycket känslor – i synnerhet filmmusik – att man överallt i hela världen skulle kunna locka fram vissa känslor genom att lyssna på musiken till Sagan om Ringen eller Star Wars. Men det är en kulturell uppfattning vi har i västvärlden, berättar Peter Vuust. Han exemplifierar med en historia som beskriver att vi har en kodad uppfattning av just den musik vi har vuxit upp med: 

En tysk musikforskare åkte till Ghana för att undersöka om alla människor uppfattar musik på samma sätt. Han besökte en by på landet där de aldrig hade hört europeisk musik och spelade tyska schlagerlåtar i tre olika versioner: en vanlig, en förvrängd och en som spelades baklänges. Det visade sig att ghananerna hade svårt att avgöra vilken version som var den riktiga, vilket i våra öron hade varit helt uppenbart.

 

Klassisk musik betyder dyra viner

Forskningen som Peter Vuusts forskningsgrupp ”Music In the Brain” bedriver har rent praktiskt gett ett par helt nya redskap som man kan arbeta vidare med. Bland annat kan man använda musik för att döva smärta och få folk med sömnproblem att somna. Peter Vuust berättar att musik är det bästa redskapet som finns för att överföra känslor: 

”Musik kan något som inte går att uppnå genom verbal kommunikation. Du behöver bara spela en viss låt för att försätta hjärnan i ett visst sinnestillstånd.” 

Musiken har därför också stor inverkan på hur vi agerar och det är ett verktyg som används ofta i konsumtionssamhället. I varuhusen spelas till exempel dämpad musik eftersom det får folk att röra sig långsammare, vilket ger dem tid att köpa mer. Ett annat försök har visat att när man spelade klassisk musik i en vinaffär så köpte folk dyrare viner, eftersom de förknippade musiken med kvalitet och försattes i den stämningen. 

På det stora hela använder vi musik för att hamna i en viss sinnestämning, även om flera undersökningar visar att det ofta sker omedvetet. Man skulle dock medvetet kunna använda musik för att försätta sig i en viss sinnestämning, om man till exempel vill vara kreativ, glad, melankolisk eller känna sig förälskad. Det handlar bara om att ta reda på vad som fungerar för en själv och tänka på att använda rätt sorts musik för att framkalla den känsla man vill uppleva. 

 

Faktaruta

Även om det inte går att fastställa några universella regler för hur musik påverkar känslor så finns det en del låtar som kan bidra till att framkalla bestämda känslor. Peter Vuust ger 6 exempel på musik som påverkar många västerlänningar på ett visst sätt:

 

  •                       Oro: Beatles, Strawberry Fields Forever
  •                       Kämpaglöd: Survivor, Eye of The Tiger
  •                       Melankoli: Vem kan segla förutan vind, folkvisa
  •                       Glädje: Eric Idle, Always Look on the Bright Side of Life
  •                       Danslust: Michael Jackson, Don't Stop 'Til You Get Enough

Vi tror att du kommer gilla mer än bara denna sida